längtan

Jag vet inte med alla andra, men jag älskar att längta efter saker. Livet blir mycket roligare och mer spännande om man har något att längta efter. 
Just nu längtar jag mycket efter att göra saker med mina vänner. Först och främst ska jag och Vanessa åka ut till hennes land på Värmdö lördag-söndag, vilket ska bli supermysigt! Jag längtar också efter att åka till Göteborg och min Lina i november, men även mindre saker som att börja jobba igen (och att min jobbarkompis Jovana ska komma hem), efter att göra något kul med min pojkvän och att börja på c-uppsats nästa vår. Allt möjligt helt enkelt. 
 

Senaste tiden och lite tankar om det lätt flörtade jaget.

Jaha. Long time no see. Just nu sitter jag i min och Christers säng med bara trosor och en tröja och klockan är alldeles för mycket för det egentligen. Men det gör inget. Ibland måste man få ta det lugnt. Vi har nämligen massor som vi gör hela tiden och jag känner att jag får ta pauser då. Jag är aldrig sjuk nästan (peppar, peppar) så mina pauser är de enda pauserna jag får från allt man måste göra. 
 
Massor har hänt. Barcelonaresan, målning av vardagsrummet, massor av arbete, "sommarlov" och annat. Men det känns dumt att skriva om något gammalt när det är nu. Så därför tänker jag inte göra det.
 
Däremot tänker jag berätta att jag mår bra! Trött och seg, men ändå full av energi. Jag har världens finaste pojkvän. Imorgon ska jag spela tennis med Vanessa för första gången i mitt liv efter jobbet och jag har massor att se fram emot. Inte några jättestora saker förvisso, men sådant som gör mitt liv lite gladare. Jag behöver inte så mycket för att vara nöjd helt enkelt. Christer brukar säga att jag är extremt lättflörtad, vilket jag är. Men jag tycker att det är positivt. Jag gillar lätt människor. Jag tycker lätt att saker är roligt. Jag tycker lätt att en åsikt är bra, vilket gör att jag snabbt kan ändra mina egna åsikter. Om det är positivt eller inte får man själv tänka ut, men jag tycker det är bra! Jag är öppen för saker. Jag njuter av småsaker. Och jag får lära mig otroligt mycket. 
 
Jag en arbetsdag i Juni.
 

Jun. 02, 2013

VFU-period.

Idag så slutade officiellt min praktik som jag gjort på Torhildsplansgymnasium under fem veckors tid (även om jag faktiskt ska tillbaka på torsdag för att se några elever hålla föredrag för att det känns ledsamt att lämna dem helt plötsligt) och jag har aldrig varit mer säker på mitt yrkesval. Många kommenterar ofta det faktum att jag ska bli lärare. Det är mycket arbete för lite pengar, ungdomar idag är otacksamma och ointresserade och återigen att det är ett dåligt betalt arbete med låg professionsnivå. Och jag förstår det! För att det är sant och jag ser att låg lön är en avskräckande tanke och faktor.
 
Men, det som är grejen, är att det finns så himla mycket man får ut på att vara lärare. Efter bara den här månaden så har jag fått ett band med de elever som jag träffat och jag har tyckt om dem allihopa jättemycket. Dem har fått ett förtroende för mig och jag ett för dem och jag ser hur dem beter sig i klassrummet och jag vet vilka som oftast inte brukar vara på lektionerna. Jag kan inte säga att jag känner dem, men jag har en relation till dem på ett sätt. Men det bästa är att jag får se dem lära sig saker. Jag får vara en del av styrningen om vad dem ska lära sig och hur dem ska lära sig det och att då se att eleverna faktiskt tycker det är intressant och lärorikt är något som känns helt fantastiskt. 
 
Idag hade vi nämligen en lektion i nyandlighet såhär som vår sista lektion. En av anledningarna varför vi just hade om det, var för att vi i en annan klass hade haft det som vår absolut första lektion och därför ville göra om och göra det bättre. När vi var klara så sa eleverna själva faktiskt att det var den bästa lektionen än så länge och att vi varit duktiga och det gav mig så himla mycket. För den här klassen hade gett oss feedback på hur vi betedde oss i lärarrollen och att nu få höra från dem att vi faktiskt gjorde bättre ifrån oss fick det att bli en win win situation. Jag fick möjligheten att lära ut på ett bättre sätt och dem fick möjligheten att hjälpa mig att lära dem och att lära sig själva på ett bättre sätt. För att få lära ut så bra som möjligt är ju faktiskt mitt mål. Jag vill lära elever, jag vill se dem brinna för något precis som jag gör och jag vill få dem att inse hur viktigt det är att vara tolerant. Eftersom religion och historia är mina två ämnen och väldigt mycket representerar tolerans och intolerans så tycker jag nämligen det är superviktigt och så länge jag bara kan väcka någons intresse så är jag nöjd och det känner jag verkligen att jag lyckas med. Och det är det absolut bästa tycker jag med att jag är en blivande lärare. Oavsett hur mycket jag kommer tjäna i lön och hur mycket jag kommer arbeta, kommer jag vara med att "forma" framtidens människor och ge dem möjligheten att förstå det fantastiska och det inte så fantastiska med religion och historia och jag kommer göra allt för att försöka väcka deras intresse. 
 

Jag, lärarkandidat 2013.

Två helt olika bilder på hur det kan se ut när jag tentapluggar.

 

Känner mig ungefär såhär nöjd.

 
picasion.com
Och Man borde lyssna på den här låten och se den här tjejen som man inte kan bli annat än
glad över att se! (dessutom liknar hon mig som liten så himla mycket!)
 

Träning.

Jag är inne på min sjätte vecka med regelbunden träning nu och jag måste säga att det går framåt! Det blir väldigt varierat, då jag tycker att det blir väldigt att köra samma sak hela tiden, så i början var det mycket springande på rullband, sen var det ett tag det var mycket gående på rullbandet, sedan var det ett tag som det var mycket pass som jag gjorde och nu har jag börja tycka bäst om att springa utomhus. Just nu måste jag säga att min kondition inte är i topp, men jag känner mig någorlunda uthållig! jag har de senaste två träningstillfällena sprungit en runda på ca 6.3 km, vilket är ungefär den längd som jag sprang då jag var som mest vältränad i tvåan på gymnasiet. Jag siktar på att nå en mil inom en ganska snar framtid, gärna runt timmen. Troligtvis ska jag och Christer springa midnattsloppet också i sommar och då krävs det ju att man har tränat en del åtminstone! Det är kul att träna, jag ser framsteg och även Christer har sagt att han ser resultat, vilket gör mig otroligt glad! Idag har jag dock fuskat lite och ätit både potatisgratäng, en bakelse och lite godis, men ibland måste man ju få unna sig.

 

 

På balkongen efter löprunda!

Long time no see.

Vet inte om många känner igen sig i detta, men ibland har jag för mycket som jag vill skriva om. Det finns liksom så mycket saker som jag tycker är viktigt att ta upp att jag har svårt att skriva det som ett inlägg via telefonen, eftersom det inte blir lika snyggt. Därmed så skjuter jag upp det och vet sen inte var jag ska börja när det väl finns tid och lust, så då struntar jag bara i det. Men nu får det vara nog! Jag har mycket som händer som jag vill spara och därför vill jag fortsätta blogga. Funderade ett tag på att skita i det. Men nej, det är bra med minnen för mina barn etc sedan så självklart ska jag skriva :)
 
Hej! Jag mår bra! Det händer mycket men samtidigt inget speciellt hela tiden och jag trivs med det. Jag försöker träna mycket och jag har lyckats med minst tre gånger i veckan nu under en månad, vilket känns som en bra början. Jag har det bra med Christer, jag har fina vänner och jag städade nyss lite här hemma eftersom vi får besök ikväll. Vi har nämligen en tävling med Emelie och hennes kille Martin som är som en halv åtta hos mig och idag är det finalen, som är Christers kväll. Sååå som den fina flickvännen jag är så hjälpte jag Christer lite med städandet. Försöker göra det lite påskfint här hemma också, så ska strax gå ut och plocka lite ris. Jag längtar så till sommaren! Vi har ju bokat en resa till Barcelona och jag har redan hittat den p.e.r.f.e.k.t.a bikinin. Den är som en dröm! Ser mig självi den, ett par ray bans och en hatt, som den sanna hippien jag är.
 
Åhhhh så fin den är <3

Mycket kul på gång!

Om det finns något jag älskar, så är det att ha något att se fram emot. Att veta att saker händer och att allt man gör är för att man är på väg någonstans. Det får en att se ett ljus i vardagen och värdera dagarna då inget speciellt inte händer mycket mer. Igår bokade vi en resa till Barcelona 10/6-14/6, vilket jag ser fram emot jättemycket! Det ska bli så kul att se Barcelona igen och ha möjlighet att utforska lite mer.
Idag bokade jag också biljetter till RAW:s 500e föreställning med Magnus Betnér, Özz, Järvhede med mera, vilka är några av Christers favvokomiker och därför tänkte jag att det kunde vara kul att se något sådant. Sedan var det ett otroligt studentpris, så då fanns det ju liksom inga stopp längre.
Jag längtar även till Dalarna, dit vi troligtvis kanske åker vid, till att åka skidor i Romme med min minsta lillasyster och hennes skola, efter att gå på VFU och efter att att träffa mina vänner som bor långt bort!

En riktigt fin helg.

Min helg har varit en riktig höjdare från början till slut. Fredagen började med att jag var ledig, vilket resulterade i att jag åkte till Amanda och hjälpte henne att färga hennes hår ill-rött, vilket blev superbra! På kvällen åkte vi sen på spelning med hennes vänner där det var över förväntan bra band! Det var allt från indie-rock till rapp, vilket föll mig perfekt i smaken. Sade tack för mig runt halv ett tiden och åkte hem och sov, eftersom jag och Christer skulle upp rätt tidigt på lördagen. Vi skulle nämligen på spa och sova på hotell, eftersom jag fick en spadag av Christer i julklapp och det nu var dags att förbruka det! Vi köpte till en natt också, när vi ändå skulle dit och för att göra det lite extra speciellt, för hur kan det gå fel med hotellfrukost?!
Vi kom till hotellet vid klockan 12 ungefär, då spat också låg där och vi hade en massage på 50 min vid klockan ett. Det höll dock på att bli kaos (som vanligt när det handlar om mig hehe) då jag hade glömt en check som behövdes, men som tur var kunde det lösa sig det också! Så vi fick en morgonrock, en handduk och ett par tofflor var och gick in på spat, där vi badade och åt frukt medan vi väntade. 
 
 
Vi blev inropade på vår massage och där ingnidna i massor av olja och kittliga under fötterna under en tid som kändes som väldigt kort fast det var nästan en timma. Efteråt stannade vi kvar på spat och badade vidare, åt lunch, bastade och åt ännu mer frukt, innan vi kände oss nöjda. 
 
 
Vi gick då till vårat hotellrum och Christer tittade lite på fotboll och jag fixade iordning mig så länge. Vi skulle nämligen ut och äta och jag kände att man måste väl vara lite fin ändå tänkte jag. Christer fick dock springa ut i halvlek och köpa strumpbyxor till mig, min hjälte! Vi åt sedan kött på en Jensen restaurang och skynda sen tillbaka till hotellet för att titta på melodifestivalen för första gången detta år! Jag älskar nämligen mello och speciellt esc och försöker följa det så gott det går. Men bidragen var inte alls speciellt bra, men va gör det om hundra år!
 
 
söndagen vaknade vi sedan upp och åt frukost och myste lite mer i sängen (ÄLSKAR täcken och lakan på hotell, ligger kvar från när min familj åkte till Skåne när jag var liten och vi alltid låg kvar i Jönköping, det var alltid så himla mysigt!) innan vi checkade ut och drog oss hemåt. Christer åkte och spelade badminton med Robert och jag träffade upp min farmor, farfar och mina småsystrar och åkte och fikade med dem lite på Tyresta by.
 
 
Men det kunde inte bli allt för länge, för vid klockan sex skulle vi vara hos Martin i bredäng med Emelie. Vi har  börjat med en egen version av halv-åtta-hos-mig, som istället är en sex-hos-mig. Vi har nämligen de flesta av dem "mötena" på söndagar och då kan man inte vara allt för sent ute om man har skola dagen efter eller så. Det bjöds på kycklingröra med gorgonzola och fullkornsmackisar och marieswiss, som dem kallade efterrätten som är som en marängswiss utan maränger och med kakor och andra saker istället. En bra början på vår tävling alltså! Nästa gång blir det hemma hos oss, med mig som värd, det blir spännande vad herrskapet tycker om det! (Christer älskar ju min mat så vet redan att det är en 10-poängare från honom alla dagar ;) )
Martin, Christer och jag, Emelie står ju bakom kameran tyvärr så bilderna är lånade av henne.

Glasögonorm.

 
För någon dag sen fick jag hem mina nya glasögon som jag fick av mamma i födelsedagspresent. Dem är bruna och går över i en beigeaktigfärg. Jag har hittat en glasögonaffär på götgatan där alla glasögon kostar 1000 kr, oavsett styrka i glaset. Perfekt för en snål student som jag! Jag var så himla trött på mina vanliga, svarta glasögon. Kände att jag behöver lite färg. Dessutom får dessa glasögon mig att känna mig sådär härligt nördig och passa in i min roll som blivande lärare fruktansvärt bra. Just nu vill jag knappt ta av mig dem för att jag tycker att dem är så coola!

Min familj!

 
Jag älskar min familj fruktansvärt mycket. Trots alla deras brister. Trots att dem inte alltid får mig att må jättebra. Trots att dem lätt driver mig till vansinne. Men jag vet, att jag alltid har dem där. Dem accepterar mig och dem låter mig vara på det sättet jag är, även om dem ibland kan kritisera det. När jag var yngre hade jag en period som var jobbig både för mig och min familj. Jag gled ifrån dem och tog avstånd från dem, vilket gjorde att dem fick kämpa otroligt mycket med mig. Och det är jag glad över att dem gjorde. Att dem orkade kämpa med mig, för jag måste erkänna att jag inte var lätt att leka med. Inte förrän jag blev 18 år så började jag igen öppna mig för dem och förstå hur mycket jag faktiskt värderar dem och hur glad jag ska va att jag har just dem som familj. För dem är alla otroliga människor. Min pappa, som är den som kämpat allra mest för mig i hela världen, min mamma som trots sina egna problem alltid har kämpat för att själv klara av allt och därmed mig, min styvmamma, som har fått ta otroligt mycket för hur sträng hon varit från mig vilket jag idag värderar högt då det har hjälpt mig igenom livet, min syster Ronja som än idag är en av mina bästa vänner, min lillebror Sebastian som jag skulle skydda genom allt, min lillasyster Emma som är den lilla sladdisen och som jag har så god kontakt med trots att det är nio år mellan oss och sist men inte minst, min älskade pojkvän som är en ny del av min familj och som tur är slapp mig innan jag var arton år och som jag är så otroligt glad över att han kommit in i våra liv! 
 
 
 

Mumintrollet.

Jag har en grej för mumintroll av alla möjliga slag. Det kan vara tryck eller statyer eller muggar eller påslakan eller... Ja, man fattar grejen. Men för ett tag sen fick jag lite osug för muminsaker. Mumin ligger mig alltid varmt om hjärtat, men det kändes som om det räckte lite nu. Jag har så mycket saker med mumin. Tills jag sökte på mumin på weheartit och blev kär igen. Nu vill jag ha skor, klänningar och dockhus med mumin. Jag saknar mumindricka och jag skulle även vilja ha en fondvägg med muminmotiv. Måla mina naglar med muminmotiv. Ja, listan kan bli hur lång som helst om hur mycket mumin jag vill ha. Så alla som fick höra att det räckte- jag ångra mig. Leta upp allt med mumin på och skicka till mig omedelbums!
 
 

Kalas.

Efter gårdagens bravader ser nu vår lägenhet ut som om någon ska ha kalas hela tiden. Och jag tänker inte ändra på det inom den snaraste framtiden. Jag älskar det nämligen! Jag blir glad av att titta på det.

överraskningsfirande!

Hela min helg har bestått av massor av timmars jobb och jag är så trött att jag knappt vet var jag ska ta vägen. Man brukar ju vanligtvis vakna någon gång under en natt, men från att jag gick och lade mig till att jag var tvungen att gå upp så sov jag som en sten. 
Tur dock att jag tycker om mitt jobb så pass mycket, att jag tycker det är värt det! Mina kunder är världens bästa och jag får ut så otroligt mycket av mina gamlingar. Det är dem (och mina fina arbetskollegor!) som gör att jag orkar jobba så mycket i rad som jag ibland kan göra.
Anyhow så var jag supertrött efter dagens pass då jag åt lite och sov lite och stressade desto mer, vilket gjorde att jag blev superglad när Christer sa att han skulle komma och möta mig vid vår närbutik. Mysigt! tänkte jag och åkte hem glad och nöjd över dagen. Vi gick och handlade och på vägen hem så frågade han plötsligt om vi kunde gå förbi och titta till cyklarna som står i förrådet, då vi inte inte har gjort det på länge. Javisst tänker jag och går med på det, om än lite motvilligt (varför kunde han inte kolla det när han ändå varit hemma hela dagen?). Vi tittade cyklarna en snabbis och gick sen in till oss. Väl inne hos oss så upptäckte jag en väska när jag kom in. Det är inte min väska? Vem har varit här? Jag frågar Christer, man han sa bara att det säkert var någon som glömt den. Men jag visste att jag inte sett den innan, alltså senast imorse. Christer tar då in mig i köket där vänner till både mig och honom hoppar fram och skriker "GRATTIS!!" Jag var helt paff. Här stod massor av människor som jag tycker om och har fixat detta för mig! Christer har planerat detta i minst tre veckor och jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera. Jag var så glad att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Tanken bakom detta är det som gör mig allra gladast. Dem här människorna bryr sig om mig, det är därför dem är här! 
Lägenheten var smyckad med ballonger (prickiga, hihi Christer känner mig så väl) och girlanger och dessutom fanns det en pinjata och fika! 
Jag har då aldrig varit med om en liknande omtanke i hela mitt liv. Jag älskar kreativa påhitt och det gör inte Christer. Vilket gör det ännu bättre. Jag vet och märkte att han verkligen lagt ner tanke på den här överraskningen. Det är allt jag någonsin begär och min kärlek till både mina vänner och till världens finaste pojkvän kunde inte vara större än det är just nu (även de vänner som inte var med, men ni finns alltid i mina tankar!).
 
En chockad, glad, lycklig, trött och förvirrad Johanna.
RSS 2.0