Hela min helg har bestått av massor av timmars jobb och jag är så trött att jag knappt vet var jag ska ta vägen. Man brukar ju vanligtvis vakna någon gång under en natt, men från att jag gick och lade mig till att jag var tvungen att gå upp så sov jag som en sten. 

Tur dock att jag tycker om mitt jobb så pass mycket, att jag tycker det är värt det! Mina kunder är världens bästa och jag får ut så otroligt mycket av mina gamlingar. Det är dem (och mina fina arbetskollegor!) som gör att jag orkar jobba så mycket i rad som jag ibland kan göra.

Anyhow så var jag supertrött efter dagens pass då jag åt lite och sov lite och stressade desto mer, vilket gjorde att jag blev superglad när Christer sa att han skulle komma och möta mig vid vår närbutik. Mysigt! tänkte jag och åkte hem glad och nöjd över dagen. Vi gick och handlade och på vägen hem så frågade han plötsligt om vi kunde gå förbi och titta till cyklarna som står i förrådet, då vi inte inte har gjort det på länge. Javisst tänker jag och går med på det, om än lite motvilligt (varför kunde han inte kolla det när han ändå varit hemma hela dagen?). Vi tittade cyklarna en snabbis och gick sen in till oss. Väl inne hos oss så upptäckte jag en väska när jag kom in. Det är inte min väska? Vem har varit här? Jag frågar Christer, man han sa bara att det säkert var någon som glömt den. Men jag visste att jag inte sett den innan, alltså senast imorse. Christer tar då in mig i köket där vänner till både mig och honom hoppar fram och skriker "GRATTIS!!" Jag var helt paff. Här stod massor av människor som jag tycker om och har fixat detta för mig! Christer har planerat detta i minst tre veckor och jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera. Jag var så glad att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Tanken bakom detta är det som gör mig allra gladast. Dem här människorna bryr sig om mig, det är därför dem är här! 

Lägenheten var smyckad med ballonger (prickiga, hihi Christer känner mig så väl) och girlanger och dessutom fanns det en pinjata och fika! 

Jag har då aldrig varit med om en liknande omtanke i hela mitt liv. Jag älskar kreativa påhitt och det gör inte Christer. Vilket gör det ännu bättre. Jag vet och märkte att han verkligen lagt ner tanke på den här överraskningen. Det är allt jag någonsin begär och min kärlek till både mina vänner och till världens finaste pojkvän kunde inte vara större än det är just nu (även de vänner som inte var med, men ni finns alltid i mina tankar!).